Civilstånd: gräsänka

Gräsänka igen alltså... Det är ganska ofta så nu för tiden... ändå verkar jag inte vänja mig, fast jag verkligen försöker anstränga mig och tänka att det är helt OK, så känns det verkligen inte helt OK!! Idag har jag haft hjälp av världen bästa mamma (min egen), som hämtade storbarnen i skolan, och spenderade sedan hela eftermiddagen och kvällen hos Fam Annorlunda, fram tills dess att båda grabbarna lagt sig. Då började även mamma nämna att hon nog var väldigt trött... min lillasyster brukar säga samma sak när hon varit här ett tag, men blir liksom helt slut efter ett par timmar. Inte konstigt om jag känner mig trött ibland, jag bor ju faktiskt här! Idag har jag, tack vare all support, både hunnit tvätta och tagit en promenad, två mycket välbehövliga aktiviteter!

Mamma Elisabeth, kanske värd en guldmedalj för dagens prestation?


På jobbet har det varit en blandad vecka hittills. Den började lite sådär med att både kakor, flikregister 1-31, och svarta halvryggspärmar var slut!! Svarta halvryggspärmar kan jag klara mig utan några dagar, men kakor och flikregister; där har verkligen en gräns passerats!! Tydligen hade det framgått med all önskvärd tydlighet till den inköpsansvarige Bandyspelaren, som i morse delgav mig att han drömt om mig i natt (hoppsan!!, tänkte jag, och blev för en millisekund nästan lite smickrad), han hade dock drömt att jag skällde ut honom för att tonern dessutom var slut och att han glömt att beställa ny (inte lika smickrad längre)... Fast det kanske är bra att jag trots allt uppvisat någon sorts pondus och ingivit lite respekt? Eller så är Bandyspelaren bara ovanligt lättskrämd? Eller så har han bara för lite viktiga saker att fundera över... vad vet jag?

Idag har vi varit på FAR-dagen (icke att förväxla med Fars Dag), där lärde vi oss bland annat att revisorer tycker mycket om att fika (under loppet av fem timmar serverades det fika tre gånger), och att dricka lättöl till maten. Skatteverket hade även en del andra saker att upplysa om, och det var nog tur :)

Igår var jag på Naturkompaniet och investerade i massor av konstiga saker för att slippa frysa om händerna och fötterna. Jag hade fått tips om lite grejer av en kille som brukar jobba på Antarktis, och snart är på väg till Nordpolen. Jag tänkte att han om någon borde veta vilka alternativ som finns och vad som kan vara värt att testa. Om det funkar åt honom på Nord- och Sydpolen, borde det eventuellt även kunna funka åt mig i pulkabacken och i Idre i april... vi får väl se! Nu är jag i alla fall ett par skumma underställs-vantar i merinoull rikare, samt en konstig värmesula, och ett par asfula, bruna och randiga skidstrumpor i ull. Det verkar vara viktigt att inte ha snygga grejer på sig om man ska slippa frysa :/

För övrigt slåss jag mot en envis bihåleinflammation. Igår var jag övertygad om att tänderna på vänster sida i överkäken skulle trilla ur, men det gjorde de inte, och idag känns det nog lite bättre. Jag ringde HC igår för att försöka tjata mig till ett nytt recept på den effektiva kortisonsprejen jag fick i höstas när jag hade bihåleinflammation. Jag fick dock besked att telefonkön var full, att jag skulle prova att ringa en annan dag, men om läget var livshotande ringa ambulans. Jag kände efter en liten stund, men tyckte nog inte att mina bekymmer var livshotande trots allt, så jag avvaktade tills idag istället. Jag kom överens med snälla tanten i andra sidan luren att testa Rhinocort Aqua ett par veckor, får se om det funkar!

I dagarna skänker jag även några tankar till svägerska A med familj och parhästfamilj som just nu är på Khao Lak Sunset Resort, där vi var i november. Inte ett dugg avis... det är ju fult att vara avundsjuk, en dödssynd till och med! Nej då, jag har det så bra här; med mina kortisonsprejer av olika slag, konstiga vantar, fula skidstrumpor, en så dålig karaktär att jag fikat fyra gånger på en dag, kollegor som jag skrämt upp så de drömmer mardrömmar om mig, ledset kruppbarn som inte vill sova, och en man som inte är i landet. Jag är verkligen inte ett dugg avis på dem som ligger på en varm strand, tar dagen som den kommer, Singhan som den kommer, och kanske en pad thai till lunch. Inte ett dugg avundsjuk!

(PS: Jag är också tacksam över att jag har råd att köpa kortisonsprejer när jag är förkyld, och konstiga vantar och strumpor när jag fryser, jag är väldigt tacksam över att jag bara är förkyld och inte har ngn allvarligare sjukdom, att jag har haft möjlighet att fika fyra gånger på en dag, att jag har kollegor som drömmer mardrömmar om mig för det betyder att jag har ett jobb, att jag har ett litet ledset kruppbarn för det betyder att jag är mamma, och jag är självklart även ytterst tacksam över att jag kan gnälla över att jag är gräsänka eftersom det måste betyda att jag faktiskt har någon att dela allt (eller åtminstone det mesta) med. Utifall någon undrade.)