Samma dag som vi kom hem från Turkiet, lämnade min lillasyster Sverige för Tyskland och Hamburg det närmaste året, om allt går enligt plan.
Jag hade nog tänkt att det skulle kännas lite trist när hon väl försvann, och att hennes spontanbesök verkligen skulle saknas, lika mycket som att hennes naturliga och självklara sätt gentemot barnen verkligen skulle fattas oss här hemma. Mycket riktigt har det blivit så.
Det jag däremot var helt oförberedd på var hur mycket jag själv skulle känna saknad över att inte längre ha min lillasyster så nära. Mitt bollplank/skvallertant/sällskapsdam/familjemedlem/tantvarningslampa har dragit vidare ut i livet...
Som tur är finns det något som heter som Skype! Vi sågs där i förmiddags, och jag blev presenterad för hennes au pair-familj. Synd att jag var lite trött, och fortfarande hade morgonrock på mig när jag presenterades för Hamburgarna... Man måste tydligen tänka sig för innan man skajpar, det är inte som att prata i telefon, för man kan bli sedd! Av fler personer än den man faktiskt pratar med...
Idag skulle de ha ett Welcome Party för Lillasyster. Ett grillparty med ett gäng kompisar för att hälsa henne välkommen. Det verkar vara ett trevligt folk hon hamnat hos, och det känns himla skönt för en hönsig storasyster! Det trevliga folket bor, tillsammans med söta baby Julie, dessutom i ett vackert hus, i ett villaområde utanför centrala Hamburg, där det går att ta en strandpromenad längs floden Elbe. Jag tror att Lillasyster kan komma att trivas riktigt bra i sitt nya hem.
Jag har lovat Lillasyster att uppdatera bloggen mer frekvent om vad som händer i vårt dagliga liv, så att hon känner att hon hänger med. Det kan alltså hända att bloggen kommer att ändra karaktär en aning, kanske med lite kortare inlägg, och mer om vad vi fördriver dagarna med. Utifall någon undrar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar