Valpolicella II

Dag två i Valpolicella började på samma, utomordentliga vis som dag ett! Och efter en mättande frukost knappade vi in Garda på GPS:en, och körde iväg. Efter en halvtimmes bilfärd var vi framme i byn som precis började vakna till liv. Vi strosade runt, satte oss på en uteservering vid sjön och fikade, strosade lite mer, och shoppade lite, innan vi insåg att det nog var lunchdags. Vi valde en uteservering vid strandpromenaden, där vi åt pizza, pasta och drack vin.

Lago di Garda

L8 vågade bada fötterna.

Shopping!

 Vi for sedan vidare ner mot Gardasjöns sydligaste del, Peschiera del Garda, där vi fortsatte vårt strosande och även påbörjade jakten på den perfekta italienska glassen! ...som vi faktiskt hittade ganska snart, eftersom nästan all italiensk glass är just perfekt!

Peschiera del Garda

När eftermiddagen blev sen packade vi in oss i bilen och påbörjade färden tillbaka mot San Giorgio. Vi åkte via vingården Zenato, som tyvärr var stängd. Vi stannade istället vid ett litet skjul längs vägen där en liten farbror sålde vin, och självklart erbjöd provsmakning. Han frågade på italienska varifrån vi kom, jag svarade "Sweden", men han bara ruskade på huvudet, då sa jag "Suecia" istället, varpå farbrorn sken upp och tjoade "Ahh! Ibrahimovic!" :) L8 köpte ett par flaskor rosévin, och så åkte vi vidare.

Väl utanför hotellet var J toktrött, och gick in och tog en powernap, medan jag, mannen och L8 for vidare upp på berget för att leta reda på ett mysigt ställe att pausa lite på innan kvällen. Vi hittade den perfekta platsen, på det lilla torget i San Giorgio. Torget består mest bara av det lilla caféet, en kyrka och en vidunderlig utsikt! Vi drack lite vin och kaffe, och filosoferade lite innan vi åkte till hotellet och svidade om.

Vi bestämde oss för att äta på hotellet, och ta en fördrink på vår balkong i solnedgången. Rosévinet från Ibra-farbrorn och Spotify kom väl till pass, innan vi tog hissen ner två våningar och hamnade i 80-talet! Alla stolar var inklädda i tyg, med rosetter på ryggarna, nästan all inredning gick i aprikos och bakgrundsmusiken bestod uteslutande av gamla 80-talsdängor! Maten var fantastiskt god! ...och varmrätten serverades under en silverkupa som förstärkte 80-talskänslan ytterligare! Jag åt så mycket mat att jag fortfarande var mätt när jag vaknade dagen efter!