Han jobbar i affär

Hej, jag heter Maria, och jag lyssnar på "Han jobbar i affär" på repeat när jag springer.

Jag vet egentligen inte varför, jag vet inte hur det började, och det känns inte som att låten speglar min musiksmak särskilt väl. Trots det höjer jag volymen, och tar i från tårna vid strofen "ALLA MINA DAGAR ÄR DEN ANDRA LIK, OCH DÄR JAG BOR BÖRJAR LIKNA EN BUTIK!". Det känns så rätt just då, i stunden, när jag jag känner själva gunget, och susar (jo så känns det just då, även om jag nog mer hasar än susar på riktigt) fram över asfalten. När jag tänker på det i efterhand känns det inte lika bra.

Jag förstår att, framför allt min lillasyster, kan se detta som ett problem. Hon har redan påpekat att det inte är helt OK att gå runt Sätra med en liten sköldpaddsryggsäck på ryggen (något som jag också gjort, men som jag inte haft något problem att sluta med).

Jag vill även påpeka, framför allt för vissa av mina manliga kollegor som gärna talar om för mig att jag shoppar nästan varje lunch, att texten i låten inte har någon som helst koppling till mig själv.