 |
Ebba 10 år |
Klockan 10.21, den åttonde oktober 2001, blev jag efter trettio och en halv tuffa timmar mamma till världens finaste tjej. Hon föddes på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, hon var 49 cm lång och vägde 3 350 g. Hon var inte alls pluffsig, rödmosig och glest blond som jag hade förväntat mig, utan istället liten, nätt och mörkhårig. Jag avgudade henne från första ögonblicket.
 |
Uppsala den åttonde oktober 2001. |
 |
Nyårsafton. En riktig partypingla redan då... |
 |
Sista april i Uppsala 2002, på väg ut på pique-nique i Rackarbergsparken. |
 |
Dop i Uppsala Domkyrka. |
Att det har gått tio år sedan den dagen hon föddes känns konstigt och orimligt, samtidigt som det nästan känns som att hon föddes i ett helt annat liv. Är det sant att hon redan är 10 år? Det är ju helt galet, skulle jag kunna vara mamma till en så stor tjej?! Å andra sidan har det hunnit hända så mycket sedan hon föddes. Hennes första hem var en studentlägenhet på Rackarberget i Uppsala. Vi har hunnit börja jobba båda två, vi har bytt både jobb, dagis, stad och hus. Hon har bara fått hänga på. Vara en del av oss. Hon har fixat det med den äran.
Nu har vi firat i dagarna två. Igår hade hon bjudit in alla tjejer i klassen på party...
 |
Minstingen hamnade helt klart i fokus till en början. Han klagade inte. |
 |
Presentöppning |
 |
Apelsinstafett |
 |
Viktig fråga i tipspromenaden. |
 |
Dansstopp! |
 |
OK... Vem vaktar de här tjejerna om åtta år?! (Jag bävar lite inför den dagen...) |
Idag har vi haft en heldag på stan med hela Familjen Annorlunda. Vi har haft en dag i enlighet med dotterns intressen, vi har shoppat i kläd-, smyckes-, och godisaffär, och sedan ätit födelsedagslunch på Popcornrestaurangen (O´Learys), innan mormor med familj kom och uppvaktade.
 |
Tårta beställdes på Princess Konditori... Det där med stora och små bokstäver var inte så noga. När dottern såg tårtan sa hon "jag tycker det är jättefint med stora a:n, de är nästan finare än små". |
 |
En soft fikastund i kökssoffan, med ett födelsedagsbarn iklädd sin nya Onepiece. En bra avslutning på ett födelsedagsfirande för en 10-åring.
|
Älskade lilla tjej. Jag vet inte om jag med ord kan beskriva hur stolt jag är över dig. Jag hoppas att du fortsätter att ta dig an livet som du hittills har gjort; med nyfikenhet, ödmjukhet, en enorm empati och med ett stort hjärta!
Ingen är som du.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar