Kortison

På repeat i mitt huvud just nu.



Ytterligare några gräsänkedagar är snart till ända. Mannen är, efter tre dagar, på väg hem från Slovakien. Han har haft ett ganska tufft reseschema med tanke på att vi kom hem från Italien så sent som i söndags. Jag skulle inte vilja byta med honom. Inte den här gången i alla fall.

De senaste dagarna har alltså mest handlat om jobb, dagis, skola, innebandy, körsång, gitarr, och att försöka med konststycket att få alla att vara i tid, hela och rena. Det kan verka enklare än vad det egentligen är.

Jag har även fått provsvar på magnetröntgen av fötterna, som inte visade vad doktorn trodde. Fast han sa även från början att en magnetröntgen inte är att rekommendera för denna typ av skada, den är tydligen lätt att missa. Han förordade ultraljud, men någonstans på vägen i vårdkedjan har någon tyckt något annat. I morgon är det därför dags att börja med kortisonsprutor i båda fötterna. GAAAHH! Jag som är extremt spruträdd! Doktorn beskrev även ingående hur man först bedövar fötterna, innan man sprutar in kortisonet. Min storebror förklarade (på vår oväntade, men trevliga, lunch idag :)) att de måste bedöva först innan de gräver runt med kortisonsprutorna, eftersom man nog måste röra runt lite för att få kortisonet på plats... Ehh... Jag har nästan redan svimmat, av bara själva beskrivningen. Det kanske finns någon som jag kan lura att följa med mig och hålla mig i handen? Svimning eller inte, hoppas att sprutorna hjälper!

Söderhamnskan tyckte att jag skulle gå och köpa mig något fint som belöning, och ge till mig själv efter alla sprutor. Det är ju en alldeles utomordentligt bra idé! Då känns allt genast lite bättre!

Tillbaka i vardagen igen alltså... Jag kan inte riktigt låta bli att tänka på att för exakt en vecka sedan hade vi precis anlänt till Borgo Argenina i Gaiole in Chianti, och var på väg upp till Elenas kök för att bli bjudna på ett glas "local wine" (inte "low calorie wine", som man skulle kunna tro :)). Vi hade en hel weekend i sagolandskapet framför oss!

Den här helgen blir det istället bedövade kortisonfötter, vinterboning åt Luke Skywalker och Halloween-kalas för 7-åringen i familjen, inte fy skam det heller. För säkerhets skull har jag dock laddat med lite italienska delikatesser, både i flytande och fast form, för att inte riskera att abstinensen ska bli så stor.

Och så tänker jag lite på att om exakt tre veckor är det dags för nästa lilla tripp, en TJEJRESA TILL LONDON! TJOHOOOO!