Ah! Vackert väder, halvdag på jobbet, och friskvårdstimme som utnyttjades på gymmet! Feels good :)
Minstingen fick en av sina högsta drömmar uppfyllda; att bli hämtad på dagis med cykel! Det var en stor dag! Inte lika stor som gårdagen när han äntligen fyllde fyra år, men inte långt därifrån. Det var ett väldigt vinkande och ropande till alla barn och all personal som möjligtvis skulle kunna få en skymt av hans flådiga transportmedel för dagen; min buteljgröna, treväxlade Crescent, anno 2001! Den förtjänar verkligen alla glada tillrop den kan få...
Väl hemma, efter många och långa diskussioner och iakttagelser från passageraren i barnsadeln, skyndade vi oss in för att sätta bulldegen. Nybakade bullar är nämligen önskade inför morgondagens kalas. Minstingen är den enda av barnen som tycker om, och önskar sig bullar, så då är det bäst att passa på när det verkligen uppskattas! Både baket OCH bakverken!
När bullarna väl var gräddade, studsmattan hoppad på, Lego Star Wars-filmen tittad på och såpbubbelsvärdet hade fäktats med, satte vi äntligen igång med huvudnumret för dagen: att fylla tårtan! Det kan dock vara så att det är lite skralt med fyllning i tårtan i morgon, eftersom en hel del nog hamnade i minstingens mage, men det är ju hans dag, och han som får bestämma (åtminstone lite grann).
Ett litet orosmoln finns dock inför morgondagen; minstingens fisk Mussepiggrumpan "kilade vidare" igår kväll, så nu är "Mussepiggrumpan II" utan kompis i akvariet, och det känns inte helt schysst. Minstingen sa "jag måste kolla så att han mår bra nu när han inte har nån kompis mer. Vi måste köpa en ny kompis till honom, mamma, han tycker inte om att vara ensam, man vill inte vara ensam". Jag tror att han har rätt, så nu har jag lovat att det blir nya mussepiggrumpor allra senast i helgen. Minstingen trodde att att den ensamma fisken skulle klara sig utan kompis tills dess, och jag hoppas att han har rätt.
Jag och mannen låtsas att det är fredag, och har tagit fram en fin vinflaska från Sydafrika, som min lillasyster har släpat hela vägen hem till mig (eller kanske till oss), från vingården som hon passade på att åka till när hon besökte ett gäng Metallica-konserter i Kapstaden och Johannesburg. Jag har lovat att jag kan följa med tillbaka och köpa en ny flaska, för det ser ut att vara väldigt vackert i Sydafrika, och gott vin kan de definitivt göra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar