Inför jul

Det kändes nästan som att vi var friskheten på vägen, men ack så jag bedrog mig när jag tänkte sådana tankar. Minstingen var hemma i måndags, efter förra helgens duster med feber, toalettkramning och hosta. I början av veckan började även jag känna mig lite förkyld, men tyckte inte att det var så konstigt med tanke på alla turer med minstingen här hemma.

I onsdags kväll kom avgörandet. Julfest med jobbet var inplanerad sedan länge, och på programmet stod bad i bastu och i vedeldad tunna vid strandkanten vid Engeltofta. Det kändes så himla trist att behöva banga bara för att jag kände mig förkyld, så jag bestämde mig för att det fick bära eller brista! Det brast... Feber och dunderförkylning kom som ett brev på posten, men vem vet, det hade det kanske gjort oavsett om jag badat tunna i halvstorm och regnväder eller inte?! Fredagen tillbringades i sängen och i soffan tillsammans med minstingen som fick vara hemma och få en chans att bli fri från sin krupphosta.

Igår kväll var det ändå fredagkväll, så jag var vid gott mod. Mannen hade laddat upp med rökta räkor och Chablis, och det såg verkligen fantastiskt gott ut! Det smakade säkert bra också, men det var lite som att kasta pärlor för svinen just igår, för jag hade verkligen inget smaksinne. Fy så trist det är! Jag somnade tidigt i soffan med dynghuvudvärk och en återkommande feber. Någonstans under sena kvällen måste jag ändå ha förflyttat mig till sängen, för när dottern kom in till mig vid 3.30 och sa att hon mådde illa var jag på plats.

Mådde illa. Just det. Det var ungefär så mycket jag hann uppfatta i den feberdimma jag befann mig, innan jag kände vad om hände. Hon mådde verkligen illa! Så illa att vi fick riva ur lakan ur sängen, skura golvet i sovrummet, skura väggarna, dörrarna, tvätta morgonrockar som hängde på sovrumsdörren, skura golvet och väggarna i hallen. Det blev en väldig aktivitet trots den udda timmen på dygnet. Dottern var mest olycklig över det faktum att hon antagligen inte skulle kunna äta upp allt godis som hennes moster köpt åt henne i San Francisco.

Magsjuka alltså. Som grädde på moset i den redan lite skraltiga familjen. Men vad gör det? Vi hade ju ändå ingenting för oss den här helgen. Vi skulle bara köpa julklappar, baka pepparkakshus, koka knäck, baka lussekatter, göra köttbullar, fixa julskinkan, köpa julgran, klä granen, slå in julklappar, skriva julkort, gratulera en 5-åring, hålla koll på den döende hamstern och spela hockeybockey (inte alla i familjen), bland annat.

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Men jag har hört att det blir jul ändå!