Julen är här

Efter en galen vecka med den sista julklappshandlingen, inslagning av klappar, middag med goda vänner och en massa andra förberedelser inför julen, så började äntligen julhelgen med självaste julafton igår!

Barnen var laddade till tänderna! Om det är någon gång det känns alldeles extra kul att ha så många som tre egna barn, så är det på julafton. Det smyglästes på julklappar, spanades efter det största paketet, det sågs på sista avsnittet av "Tjuvarnas Jul", sista luckan i adventskalendrarna öppnades, det fladdrades med öronen så fort ordet "Tomte" eller "Santa" kom på tal, och minuterna räknades till klockan tre då Kalle Anka skulle börja.

För min egen del hade jag redan dagarna innan försökt leta efter eventuella paket till mig själv, både i klädkammaren och i mannens strump- och kalsonglådor, utan resultat! Jag började bli lite oroad över att jag skulle bli utan paket... Men när jag skulle förbereda Tomte-säcken spanade jag, som vanligt, in de paket som det stod "Maria" på, det var faktiskt ovanligt många i år, OCH inte mindre än två från mannen. Det är fortfarande de paket jag sparar till sist, och även de paket jag av någon anledning har högst romantisk förhoppning om (undrar lite själv när jag ska sluta med detta fjortis-beteende...). Jag hade dessutom inte kunnat hålla mig, och därför öppnat sista luckan i mina båda kalendrar redan dagen före julafton (fast egentligen var jag lite stolt över mig själv som kunde hålla mig så länge!), och det här med Tomten känns det som att jag har hyfsad koll på, så mitt pirr i magen var inte lika stort som barnens.

Mannen har gett upp försöken att få tyst på familjen under Melodikrysset (nej, att julafton råkar vara på Melodikrysset-dagen är ingen anledning att hoppa över att lyssna på P4 mellan 10 och 11 på lördagen), så han satt med lurar i öronen och den nya favorit-appen på telefonen, för att vara säker på att inte missa ett ord av det som sades på radion i vardagsrummet (jo, självklart finns det bildbevis på detta, men jag har lovat på heder och samvete att inte dela med mig av smaskiga bilddetaljer, så jag sparar dem till ett bra utpressningsläge så länge :)). Själv fnissade jag åt mannen, åt lussekatter, försökte få ordning på barnen och mig själv inför jullunchen hemma hos mamma.

Som vanligt åt jag alldeles för mycket redan från början. Jag var helt mätt redan efter första tallriken, varför blir det alltid så? Borde jag inte ha lärt mig?

Kalle Anka visades hemma hos oss, samma filmer som alltid (förutom Nalle Puh förstås), samma kommentarer på samma platser som alltid, och samma skönsång som alltid! Precis som det ska vara på julafton!

Efter Kalle kom Tomten... Och efter det har vi en sjuåring i familjen som har börjat fundera över Tomte-existentiella frågor, för Tomten var misstänkt lik pappan. Men kanske kan det vara så att Tomten inte hann till oss exakt den tiden vi ville att han skulle komma, och att pappan därför fått gå en Tomte-kurs för att kunna vara vikarie för Tomten? Precis som när fröken i skolan ersätts av en vikarie? Och eftersom han hade så fina Tomte kläder måste det nästan ha varit så? Eller hur? Ja, visst kan det vara så!

Tomten hälsade på.

Minstingen satte sig i tryggt förvar hos moster.

Tomten var ovanligt kramig i år...

Minstingen höll sig på behörigt avstånd även när det delades ut paket. Tomten fick ingen kram för "Tomten vaj läskig!".

Efter att Tomten åkt vidare fortsatte julklappsutdelningen av Lillasyster och barnen.

Minstingen, iklädd tomtedräkt och ballerinakjol, hade högt tempo!

Kvällens längsta paket fick minstingen själv!



Min Lillebror, på finbesök från Köpenhamn, blev glad över sin ordentliga vintermössa :) 



Själv fick jag en fin, blå klänning av Lillasyster, en reflexväst av mannen ("du hör ju ingenting, så det vore bra om du i alla fall syns när du är ute"... omtänksamt, men kanske inte så många pluspoäng ändå...), OCH ett par höga Dr Martens med röda rosor! I love! Så varför inte prova allt på en gång?

Kvällen avslutades inlindad i den vita fleecefilten med ärmar (julklapp från svärföräldrarna), framför "Svensson Svensson" och "Sällskapsresan", en skön avslutning på en härlig julafton!

God Jul!