Stukat

Igår var det planeringsdag på dagis. Vi hade bestämt oss för att dela på dagen, så mannen var hemma på förmiddagen, och jag var hemma på eftermiddagen. Eller hemma och hemma. Först började vi med lunch på Restaurang Gyllene Måsen (igen... när man har dubletter av leksaker från Happy Meal hemma, då vet man att man besökt det där stället lite för ofta). Lunchen inleddes med att åka rutschkana hemskt många gånger, sedan började vi äta mat, men ganska snart behövd minstingen en paus för att gå på (läs: inspektera) toaletten, sedan kunde minstingen äta lite mer mat, vinka hej då till mannen som åkte iväg för att jobba, äta lite mer mat igen, innan det åter var dags för ett besök på toaletten...

Till skillnad från vuxna, eller i alla fall till skillnad från mig, verkar många små barn, som nyss lagt blöjtiden bakom sig, ha en förkärlek för att besöka offentliga toaletter. De ses som ett spännande moment, lite som ett äventyr. Efter vår senaste utlandsresa har minstingens fascination för offentliga toaletter helt klart ökat lavinartat. Jag tror att han upptäckte att alla toaletter inte är lika utrustade; det kan finnas olika typer av handblåsar, olika typer av papper att torka händerna på (om det finns något papper över huvud taget), tvålen presenteras på olika sätt, det finns olika sätt att spola på, och toaletterna i sig kan ha olika storlek och se olika ut. Just igår blev han dock lite besviken över att det inte fanns någon handblås, dock nådde han själv fram till tvålen, vilket vägde upp bedömningen.Man vet aldrig vad som väntar sig bakom dörren till toaletten! Tål att tänkas på.

Efter några fler åk i rutschkanan kunde vi åka vidare till blomaffären, för att köpa lite höstblommor, och sedan åkte vi vidare till Ica Maxi för lite kompletteringshandling. Väl framme i kassan hamnade jag framför ett par i 65-årsåldern som utbrast "Men oj! Här har vi en liten tjej som ska handla mycket saker!". Minstingen hade dragit iväg till det lilla minitivolit utanför kassorna för att spana in en brandbil, så han var inte mycket till hjälp med att tvätta bort "lilla tjej-stämpeln". Av någon outgrundlig anledning kände jag att måste förklara mig, och väste lite surt "mmm, men vagnen är faktiskt mest fylld med toalettpappersrullar, det är därför det ser ut att vara mycket, jag har inte storhandlat, bara kompletterat lite". "Jaha, oj, det var värst, vi är bara två, har storhandlat, och har bara hälften så mycket i vår vagn." Istället för att lägga ner diskussionen, fortsatte jag att förklara mig med "Ja, men jag bor inte själv, jag har tre barn hemma, i åldrarna tre till elva år, och då blir det lätt så här!" Då sken helt plötsligt tant och farbror upp och sa "Jaha! Men oj! Har du så många barn?! Ja, då var det inte mycket i din vagn egentligen, vi är ju bara två och har nästan lika mycket som du!".  Jösses! Hur orkar folk kommentera andras kundvagnar? ...och jösses igen, hur orkar folk bemöta klagomål över kundvagnar?

På eftermiddagen planterade vi lite blommor, lekte med Luke Skywalker och hoppade studsmatta. Dottern kom hem och gjorde oss sällskap på studsmattan där vi börjat göra avancerade (nåja... allt är relativt) konster. Jag talade om för barnen att min pappa faktiskt har jobbat som akrobat på cirkus, att jag gick på gymnastik som liten, och att jag därför borde ha lite akrobatik och smidighet i blodet. Efter en del träning lyckades jag prestera en kullerbytta och sedan ställa mig upp på fötterna... De där cirkusgenerna verkar ha hoppat över minst en generation. De kanske är ungefär som det där med att få tvillingar? Att det inte "smittar"av sig på generationen direkt under?  Minstingen såg i alla fall lite nöjd ut, även om han tyckte att han själv var lite mer avancerad som kunde trilla åt sidan.

Det är viktigt att ha barnasinnet kvar!

Senare på kvällen kom mannen hem, efter att ha spelat korpfotboll. Jag har bara väntat på att den första skadan ska komma, det där med korp verkar kunna vara lite vanskligt... Igår kom den. De nyinköpta loppisdojorna hade inte knutits ordentligt, så foten hamnade snett. Det verkar ha blivit en rejäl stukning, för foten var inte särskilt snygg, och verkar göra väldigt ont även idag.

Aj!

Och för den som undrar har jag faktiskt träningsvärk efter all akrobatik på studsmattan.