Det var det här helgen skulle handla om; en förstasäsongs-GD/GIFare med två glassätande brorsor i bakgrunden. Som tur var avslutades helgen precis så :) |
Men ibland blir det inte som man tänkt sig... Redan när jag hämtade minstingen på dagis i fredags tyckte jag att han lät konstigt när han andades. I lördags när han vaknade var det ännu värre. Efter håruppättning och sminkning av lillasyster med balnerver, packade jag ihop och åkte till familjeläkarjouren med lillkillen. Efter att han hade fått andas en blandning med Ventoline, och fått kortison började andningen bli bättre, men inte helt godkänd. Vi fick dock åka hem med en förskran om att jag skulle hämta ut medicin, att jag kände mig lugn med läget, samt att vi måste komma tillbaka om den väsande andningen gjorde entré igen. Det gjorde den...
Mors dag firades således med dag nummer två på familjeläkarjouren. Nya plastleksaker valdes, ytterligare ett stick i fingret, och en ny medicin inandades. Idag fick vi dock sällskap av min kära mor. Mors Dag till ära fick hon känna sig lite extra viktig, inte bara som mor, utan även som mormor, lektant, sjuksköterska och vän, det var väl en fin Mors Dags-present? Fast man kan ju fundera om den kanske var från henne till mig, och inte från mig till henne som det borde ha varit...? Nåja, jag hoppas kunna gottgöra detta någon dag inom en snar framtid! Tack mamma! Du måste ha lagt beslag på alla sjukvårdsgener (och då menar jag att bara vistas i miljön...), för jag har då inte fått en enda!
Jag fick sång, kramar och ett kort i morse, Mors Dag till ära :)
Kan det vara så att mannen valt att ta ett gratiskort från det sunkiga (?) slovakiska haket han bodde på i veckan? Nää... inte skulle väl han? ;) |
Hmm... vad kan det vara? |
Dottern snart på väg att växla i stafetten! |
Det skar i mitt mamma-hjärta att inte kunna vara med som planerat under helgens friidrottstävlingar, men jag kan lova att svarta Saaben körde i racerfart från familjeläkarjouren till stadion i eftermiddags. Jag hann, med andan i halsen och kameran runt densamma, precis fram för att se dotterns stafett-premiär i strålande solsken :) Tur att hon har en pappa som varit engagerad till tänderna denna gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar