Den här helgen har jag funderat mycket över vad som är rätt och fel. Över vad som är OK, och vad som inte är OK. Över om det alltid är rätt att gå på magkänsla och säga ifrån... fast det känns jobbigt, obekvämt och nervöst. För det är inte roligt att vara den som säger "Stopp och belägg!" och "Enough is enough!". Precis som en bloggvän (inte bara bloggvän egentligen, men genom bloggen har jag lärt känna tjejen ännu bättre :)), har jag dock bestämt mig för att, i sann Grynet-anda, inte ta någon skit!
För vem blir det egentligen bättre av att någon tar skit? Knappast för den som är tvungen att ta det, och antagligen inte heller för den som är anledningen till skitet. Den sistnämnda måste förmodligen ha någon form av issue som borde uppmärksammas och tas itu med.
Som en bekräftelse på mina funderingar, dök det idag upp en text framför mina ögon:
"Att utveckla ett starkt jag är att bli tung i botten. Då styrs man av sin egen vilja och inte utifrån andras måsten. Men för att en människa ska vara inifrån styrd behöver hon vara i kontakt med sina egna känslor. Den egna känslan är nyckeln till den egna viljan och den starkaste kraften för att utveckla en god självkänsla. Den människa som är utifrån styrd är styrd av måsten, både egna och andras, en slav under allt det som man måste göra för att duga och vara bra." (Ingela Thylefors)
Lite flummigt, och lite djupt för att vara jag, men ack så välbehövligt när man ibland funderar över om det verkligen är rätt att följa en känsla. Även en besvärlig, gnagande känsla som säger att något i ens omgivning är fel.
Men jag har bestämt mig! Jag tar ingen skit!
Betyder det att det inte blir någon semester i Slovakien? ;)
SvaraRadera//frida
Nej, nej! Det klassar jag faktiskt inte som skit, inte innan jag testat i alla fall :)
SvaraRadera