V 20 (och då menar jag inte som i graviditetsvecka!)

En hel del guldkorn går att plocka ur den senaste veckan! Lunch med bästa L8 en dag, och lunch med BÄSTA Frida (och Ilma, och Lisa, och Anders, och Magnus (?)) en annan dag. Rabarberpaj av Katrineholms-rabarber har bakats, bullar och sockerkaka likaså. Bara sådär ändå, bara för att vi har haft lust!

Minstingen har 2-årskontrollerats på BVC. Kontrollen gick galant! Han bedömdes vara en mycket framåt och verbal man för sin unga ålder. Han bedömdes även ha stor integritet, vilket tydligen är positivt även när man är 2 år. Integritetsbedömningen kan eventuellt ha baserats på att han vägrade svara på tilltal så fort syster M ställde en fråga, att han blev ruskigt irriterad på att varken få ha kläder eller blöja på sig; faktiskt så irriterad att han vägrade ställa sig på vågen själv, vilket innebar att jag blev tvungen att väga mig, först med minstingen på armen, och sedan utan, och så fick syster M räkna ut mellanskillnaden. Minstingens vikt fick klart godkänt i förhållande till längd och ålder. Eftersom han startade sitt liv som riktig flugviktare verkade hans storlek i dagsläget dessutom imponera! Syster M verkade inte alls lika imponerad av min vikt, för den kommenterade hon inte alls...

Dottern har haft två körrepetitioner under veckan, inför morgondagens konsert "Alla kan hjälpa till", som har premiär på Gävle Konserthus i morgon kväll. Idag har jag och dottern shoppat inför denna konsert, då kören ska ha en överdel i gult, rött, orange eller svart, utan tryck. "Det skulle vara jättetråkigt om alla kom med en svart topp, eller hur mamma?". Shoppingrundan kompletterades även med "på konserten ska alla vara barfota, men till skolavslutningen behöver jag ett par nya skor, eller hur mamma? Jag har inga skor som passar till min rockabilly klänning, eller hur mamma? Jag har förresten sett ett par svarta skor på Din Sko som skulle passa jättebra! ;) ;)"



På vägen hem tryckte världens finaste tjej den här spontanpresenten, i sin mammas hand. Dottern hade lyckats inhandla en zipper pal i ett obevakat ögonblick, med slantar från sin rosa Hello Kitty-plånbok. Ibland kan en zipper pal vara precis vad en mamma behöver!

I veckan som varit har mannen hunnit träna dotterns klass inför GD/GIF Olympiaden som går av stapeln på Gunder Hägg Stadion nästa helg. Olyckligt nog opererade mannen knät för tre veckor sedan, så han har varken varit i någon vidare sprint- eller hoppform som kunnat imponera på tredjeklassarna. Jag tror att det kan reta en gammal friidrotts-stjärna något, att när han för en gångs skull kan få gehör för sin hjärte-idrott (förutom bandy som han fått gehör för hela vintern, tro mig...), kan han inte riktigt få utlopp för sin kunskap. Men jag har räknat ut att vi har totalt elva år av GD/GIF framför oss (med ett års uppehåll 2018), så han kanske hinner ändå?

Under veckan har jag lyckats springa mitt "långa" varv, för första gången på länge. Det kändes himla bra! Så skoj att känna att det faktiskt är helt OK med löpning, bara man har rätt musik i lurarna :) Jag introducerade även en tävling i plankan mellan mig och barnen. Mellanbarnet vann, inte helt otippat... Dottern visade sina färdigheter i att gå upp brygga, ingen annan i familjen klarade det. Mannen gjorde ett tappert försök, men sträckte sig så illa att han låg och kved resten av kvällen (nästan i alla fall). Jag har ju faktiskt riktiga cirkus- och akrobatgener, men de verkar ha övergivit mig vid det här laget... märkligt att de inte bara kan finnas där när man som mest behöver dem! Jag lyckades åtminstone stajla med en yogaövning, priset blev en nacke som har känts helt demolerad och blåslagen några dagar efteråt, men det var det värt! Det finns en del att öva på, både vad gäller smidighet, balans och styrka hos Familjen Annorlunda :) Fast jag tror nog att vi väntar med det ett tag till. Vem vet? Helt plötsligt kanske de där akrobatgenerna jag borde ärvt efter pappa gör sig påminda? Helt utan övning! Jag tror jag väntar på det istället.

Nu är helgen här igen :) Den har hittills bjudit på:

letning efter mellanbarnets Nintendo DS, som dottern med kompisar tappade en meter ner i ett halvsprängt flyttblock (mannen inte alls nöjd)...

...välling i kvällssolen...

...bubbel & Gruyère...

...och några minuter i solen!

Ett litet förtydligande till er som träffat mig veckan som varit: det röda, svällda märket jag har vid min vänstra tinning är varken en  mastodont-finne eller ett begynnande horn. Det är ett bevis på att jag var alldeles för hungrig när lunchen inte skulle intas förrän efter 12-slaget i tisdags, vilket innebar att jag i extrem hunger, och i ett gräsligt blodsockerfall, rusade fram till salladsbuffén, rakt in i ett hyllhörn (varför finns det en mörkbrun hylla på en vägg med mörkbrunt kakel....? Dumt!), oj så ont det gjorde! Jag tror nästan att mitt lunchsällskap sjuksköterskan L8 trodde att jag skulle tuppa av, men icke! Jag skulle ju äta mat, då har jag inte tid att tuppa av!

Ha en fortsatt trevlig helg!