Vilken Valborgsmässoafton det blev! Inte alls som jag hade tänkt mig...
Glada i hågen åkte vi hela familjen ner på stan (varför envisas vi med att göra det hela tiden?? Det är inte det minsta smidigt; med barnvagn som ingen vill sitta i, en 9-åring som bara vill gå i klädaffärer, en 7-åring som bara vill vara på BR, en minsting som bara vill vara på Ice Age (= Mc Donald´s, det fattar väl alla?), en man som möjligtvis har ett ärende på Clas O eller apoteket, och så jag som alltid har ett ärende hos torghandlarna, men aldrig har några kontanter. I lördags började vi hur som helst med ett riktigt mission, på mannens initiativ: att hitta någon form av svart konstläder/galon till den påbörjade renoveringen av kökssoffan. Hela Fam Annorlunda ramlade in hos Ohlssons Tyger, och vi lyckades faktiskt enas om en galonvariant till slut, innan de ens hade hunnit kasta ut oss ur affären. Dottern tyckte dock att vi skulle ha ett glansigt, krokdilaktigt konstläder, men det får bli nästa gång...
Vi hann även med att köpa en skolavslutningsklänning till dottern (från klädaffär)(mannen har bitit ihop i år och lyckats med att inte kommentera när vi handlar ytterligare en klänning till skolavslutningen, han verkar helt befriad från inställnigen att man gärna har en ny klänning den viktiga dagen), två par välbehövliga brallor till mig (från klädaffär), ett par paket (från BR) till minstingen som fyller år på lördag, lim till soffan (från Clas O), lunch på Ice Age (= Mc Donald´s), och sist men inte minst blommor och munkar (från torghandlarna). Alla kunde alltså åka hem nöjda och glada, då allas intresseområden lyckats fyllas!
Framåt kvällen kom 3/4 Stenborg på besök, vilket innebar att vi totalt blev tre vuxna och fem barn. Lite kaosartat kan tyckas, men jag tycker nog att vi har fått in snitsen ganska bra nu :) Lagom till det var dags för det jag längtat efter hela dagen: vuxensittningen med oxfilé och ett gott rödvin, kände jag att "Nej, det här går inte, jag joinar dottern och W i soffan istället, innan jag lägger minstingen". Det var bara precis det jag hann göra innan illamåendet jag känt latent hela dagen, men försökt ignorera, verkligen gjorde sig till känna... Kvällen blev inte riktigt vad jag hade tänkt mig, inte natten och dagen efter heller :(
När jag trodde att jag nått botten, och det var dags att vända uppåt igen, med vatten på sked vid 5-tiden, insåg jag att jag hade så fruktansvärt ont i benen och var helt groggy, ett pip i örat bekräftade 38,4 i feber. Inte alls skojigt när det känns som att allt vatten i kroppen precis hällts ut. 1 maj blev en lång dag, mannen fick färdigställa kökssoffan själv, och Lunds studentsångare fick ses från sängen.
Än så länge har ingen annan i familjen, eller Stenborgs (även om Herr Stenborg, lätt elakt, gärna låter mig tro att barnen är jättesjuka...) åkt dit på samma bacill som jag, så jag funderar starkt på om jag blivit matförgiftad...
Idag ska i alla fall kosthållningen få piffas upp med något roligare än vitt bröd, te och spaghetti, får se hur det går.
Och you crazy people som inte har deklarerat ännu - gört! Idag är det sista dagen! (Om man inte anlitat någon byrå som sökt anstånd förstås :))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar