Jag hade tänkte mig en kortare semester på hemmaplan. Vilket skulle innebära ett besök i Furuviksparken, ett eller två besök på Fjärran Höjderbadet, på onsdagskvällen skulle vi besöka "Sommarkväll" på Slottstorget där Sara Varga, Sean Banan och Amy Diamond uppträdde, någon kväll med restaurangbesök, en annan kväll med trevliga vänner på besök, och några baddagar vid havet. Förutom 45-minutersbesöket i Brädviken, som med nöd och näppe eventuellt skulle kunna räknas in under kategorin "baddagar vid havet", har ingen av uppräknade aktiviteter genomförts.
Redan i lördags började dottern klaga över att hon inte mådde bra. I söndags började hon få feber och ont i magen, i måndags eskalerade alla symptom, och i tisdags var hon riktigt dålig med väldigt hög feber. Efter en sväng hos doktorn konstaterades det dock att hon antagligen drabbats av något virus, att det bara var att gilla läget och rida ut stormen. Många tårar, febermätningar, vattenglas och Alvedon senare, har tjejen idag haft sin piggaste dag på länge!
Vad gör man då när man är förvisad till att verkligen semestra på hemmaplan? På den riktiga hemmaplanen, i sitt eget hus...
Vi sover länge. Ända fram till 9-tiden, då vill barnen upp, för då börjar "Sommarlov". Vi äter frukost länge, och dricker lungo och äter Singoalla ute i solen fram till 11. Idag åkte mannen och minstingen ner på stan, uträttade några ärenden och köpte jordgubbar till pannkakslunchen. Till denna skakades vispgrädde i påse, bara för att vi hade tid, och för att det är roligare än att vispa den med elvisp. Pannkakor gräddades i olika storlekar, också det bara för att det känns roligare än att alla har samma storlek och form, vi gillar olika :)
Barnen har lekt med kompisar, cyklat, sparkat runt på sparkcyklar, ritat med gatkritor, badat i poolen, lekt i lekstugan, tittat på kaninerna och säkert en massa annat som jag inte hinner med att se. Barnens mormor har varit på besök, mest för att kontrollera dotterns sjukdomsstatus, men den större delen av tiden har hon nog fått tillbringa med minstingen i lekstugan.
Jag och mannen har kastat frisbee, druckit saft och ätit kakor med minstingen, läst "Nicke Nyfiken och Brandstationen" och "Det gula tåget" osunt många gånger. Mannen har testat poolen. Vi har lagat mat som alla har ätit till middag i solen på altanen. Suttit kvar och surrat om allt möjligt över ett glas vin, medan barnen sprungit runt och lekt med kompisar, tills det blivit dags för minstingen att hoppa i säng. Sedan har vi avslutat kvällarna i soffan, med efterrätt och te, innan det blivit dags för 9-timmarssömnen.
Jag beklagade mig lite inför min mamma över att den första delen av semestern inte blivit som jag tänkt mig. Hon svarade att det nog var precis vad vi behövde, inte att dottern blev sjuk förstås, men att bara vara hemma, utan att göra någonting.
Utan att göra någonting... Det är kanske då vi gör någonting? Någonting viktigt och nog så värdefullt.
Vi fångar dagen. På ett, för oss, annorlunda vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar