Ibland blir det inte som man tänkt sig, part II

Ibland blir alltså inte saker som man tänkt sig. Inte ens för, eller kanske framför allt inte för, planerande människor med kontrollbehov... Ibland måste jag krypa till korset och motvilligt erkänna att jag hör till denna skara av folk, även om det i viss mån tar emot. Som tur är har vi en hel del likasinnade vänner, jag ljuger nog inte om jag påstår att majoriteten av de vi umgås med även kan sälla sig till det planerande folket. På något vis är det betydligt lättare när många i vår omgivning är av samma sort, då märker vi inte lika tydligt att vi är lite besvärligt planerande själva...

Hur som helst har våra, sedan ett år tillbaka planerade semesterplaner för vecka 29 år 2011, gått i stöpet, av anledningar som ingen kunde rå på. Det är sån´t som händer, men likväl kan kännas otroligt frustrerande för människor av det planerande folket. Nu måste vi ta fram, och dessutom utveckla, våra färdigheter i att vara spontana och oplanerande. Det här kan med andra ord gå hur som helst!

Vi övade redan i söndags kväll med att packa färdigt alla väskor inför en resa vi inte visste var den skulle sluta. Igår morse satte vi oss i bilen och hade ett ett första mål: Parken Zoo i Eskilstuna! Ja, varför inte? I Parken Zoo var vi nästan ensamma eftersom vädret lämnade en del att önska, men det blev verkligen en lyckad utflykt i alla fall. Vi tittade på många olika sorters apor, vi fick se rytande lejon, tigrar, en gepard, dotterns favorit röda pandan, minstingens favorit Zoo Expressen, mina favoriter surikaterna och en massa andra djur. På eftermiddagen vann dock regnet kampen, och vi begav oss till barnens farmor och farfar i Katrineholm där även barnens kusiner är och hälsar på. Vi tog ett kvällsdopp i sjön, åt middag och försökte dra i lite trådar och slänga ut krokar för att komma vidare i våra semesterplaner.

Under kvällen löste sig en hel del! Vi fick erbjudande om att spendera ett par nätter på den skånska västkusten tillsammans med en av mina bästa barndomsvänner och hennes familj. Vi fick även chansen att boka en gästlägenhet i Malmö ett par nätter till. Visst lockar Skåne?! Oj, vad jag helt plötsligt har börjat längta tillbaka till södra Sverige, efter bröllopet i juni då vi träffade ett helt gäng med gamla Lunda-kompisar, så nu kör vi, hela vägen!

Kvällsdopp i sjön.

Mannen tycker att vi ska ha semester-temat "Ställen där Daniel har bott", och precis så kan det bli, om vi bortser från Stockholm. Uppsala - check! Eskilstuna - check! Katrineholm - check! Lund x 3 - hoppas check :)

Själv tycker jag att temat "Saker ni inte visste att Maria kunde" är ett bra mål. Hittills har jag stajlat med att visa att jag kan kasta frisbee (även om det ser ut som att någon misshandlat mig på benet), gå på styltor, trampa konstiga cykelbilar och gå hinderbana. Vad kommer härnäst? Den som väntar får se!

En kväll till Katrineholm har det blivit. Det har även inneburit att barnen har fått tillfälle att leka ordentligt med sina tre kusiner, och att vi har hunnit besöka Palstorps Hage ( http://www.palstorpshage.se/ ). Vilket ställe! Dit åker vi gärna igen. Vi har tittat på får, kaniner (nåja, inte våra egna i alla fall), gått liten hinderbana, åkt alternativa och "naturliga" karuseller, cyklat konstiga bilar, grillat korv, gått i stor hinderbana och hoppat i hö. Vilken dag!

Sedan har vi även varit tvungna att göra Katrineholm City efter att mannen varit ansvarig för storbarnens packning. Dottern saknade sommarkläder och mellanbarnet strumpor. Att sakna sommarkläder är jättetråkigt när det är sommar, så dottern har helt sonika fått shoppa loss ordentligt idag. Jag tror inte att hon led speciellt mycket av det.

Nu måste jag sjunga upp så jag är beredd inför de kommande dagarna, I can´t wait!

Vi klarar oss nog ändå


Jag vill sjunga en visa i klaraste dur,
ty den handlar om Skåne å slätter å djur.
Kan hända den retar en del,
men i så fall e det deras eget fel.


Det har talats så mycket om dynga och lort,
men betänk vilken oerhörd nytta den gjort.
Så låt dom bara gå på,
vi klarar oss nog ändå.
Ja, låt dom bara gå på,
vi klarar oss nog ändå.


Kanske språket vi talar ej klingar så väl,
men de e å förbliver en del av vår själ.
Kan hända det retar en del,
men i så fall e det deras eget fel.
Uti självaste riksdan på skånska di slåss,
för de flesta utav dom har kommit från oss.
Så låt dom ...


Hela landet får njuta av vår akvavid,
sockerbedan har lärt dom att dricka på bid.
Kan hända det retar en del,
men i så fall e det deras eget fel.
Våran sandstrand den e både bländvit å fin,
åsså har vi ju vår lilla vida kanin.
Så låt dom ...


Ibland blir det inte som man tänkt sig, men förbluffande nog verkar det mesta lösa sig ändå... så himla konstigt.