Sommaravslutning på Älvkarleby Fiskecamp

I torsdags var det dags för sommaravslutning på jobbet. I år dissade vi både zoo-skola i Furuviksparken, middag med trekamp såväl som räkfrossa (aktiviteter vi provat på tidigare år), till förmån för campingliv! Planeringen hade, för många av oss, varit i full gång, åtminstone mentalt, ett par veckor innan avfärd. Bandyspelaren och JB hade bokat plats i Han från Byns bil veckor i förväg. När jag och Söderhamnskan insåg detta var vi inte sena att hänga på i resebokningen. Sagt och gjort, efter gemensamt fika på kontoret packade vi ihop oss och drog iväg i den soliga torsdagseftermiddagen. Han från Byns bil lät väldigt konstigt (trots att den är väldigt snygg), eftersom det bytts till helt nya däck dagen till ära... hur som helst så tog vi oss kungligt fram, ända till målet för resan: Älvkarleby Fiskecamp!

Han från Byn blev sådär lyrisk som bara han kan bli, när han såg vilken trevlig välkomstskylt det var till campingen "Precis som i High Chaparal, då känner man sig verkligen välkomnad!". Jag försökte få fram att man även skulle kunna tycka att skylten var lite tacky, men jag tror inte riktigt att han ville lyssna på det örat just då.

Efter en stunds letande hittade vi även samtliga stugor vi skulle bo i, och inackorderade oss. Jag och söderhamnskan drog en vinstlott, och delade rum med både rinnande vatten, handfat, toalett och utsikt mot Dalälven.

Efter att ha bäddat sängar och glidit ner i något mer bekväma kläder samlades alla utanför gubbarnas stuga (utan rinnande vatten, handfat, toalett och utsikt mot Dalälven), innan vi gick ner till stranden för att bada och frossa i gofika :)

Jag tror att de flesta av oss, utom möjligen JB som redan haft semester en vecka, och helst av allt ville visa upp sina färdigheter i crocket, hade kunnat sitta kvar i solen på stranden hur länge som helst, men till slut var vi tvungna att bryta upp för att hinna svida om till middagen som skulle intas på campingrestaurangen.

Middagen var helt OK, med ett vin som var av typen "lättdrucket", där en en-liters bunke med extra bearnaisesås serverades, och där L fick agera servitris då den ordinarie personalen verkade ha checkat ut för kvällen.

Mätta och nöjda förflyttade vi oss i solnedgången åter till stranden, med varma tröjor och något gott i glasen. Vi tände en eld, lyssnade på musik, och när solen vänt och börjat gå upp igen insåg några av oss att det nog trots allt var dags att hasa sig tillbaka till stugorna för några timmars välförtjänt sömn.

Jag brukar alltid säga att campingliv inte är något för mig. Efter det här får jag nog säga att det beror på... På sällskapet, vädret, boendet och tiden.