Dagen fortsatte sedan med vaniljhjärtan på nummer 14, klockan 14 den 14:de! So far so good...
Men sedan hände något... Jag blev lite sen från jobbet på grund av datorstrul (ibland undrar jag om det är så att datorer helt enkelt inte gillar mig...?), jag blev därmed även sen till skolan där jag skulle hämta mellanbarnet och skjutsa honom till träningen. Mellanbarnet var däremot inte ett dugg stressad, utan stod i all sköns ro och letade igenom sin väska efter en fin Alla Hjärtans Dag-present som han gjort till mig i skolan. Till slut fick jag honom att sätta sig i bilen, OCH stänga bildörren (något som är jättesvårt att komma ihåg när man är sju år). Eftersom det bara var 10 minuter kvar till träningen började, och mellanbarnet skulle vara på plats, ombytt och klar, drog jag iväg med en minimal rivstart... trodde jag... jag glömde visst att jag körde Saab, och att man då alltid har backen i när man har tagit ur nyckeln, och således även oftast när man startar bilen... Tyvärr stod det en bil bakom. Den bilen fick vissa skönhetsfel :/ ...och det blir jag som får betala (med all rätt).
Väl på dagis, lite senare än vanligt, kunde jag inte hitta minstingens vantar, och inte heller hans skor. Efter mycket och långt letande (minstingen var helnöjd, han tyckte det var "kul att gå på skojakt"), insåg jag att hans saker nog var att klassa som förlorade. Åtminstone för dagen. Som tur var hittade jag ett par gamla gummistövlar som var ett par nummer för små, som jag tryckte på minstingens fötter. Han var fortfarande nöjd, eftersom det var "två Findusar på stövlarna". Härligt att se vissa motgångar ur en positiv vinkel!
Blommor från mannen, egengjord tvål och kort från dottern, och en pärlplatta från äldsta sonen. Något måste jag alltså ha gjort rätt trots allt? |
Kvällen och dagen avrundas på ett kanske lite annorlunda vis, eller åtminstone med en annorlunda kaka. En blå kladdkaka utan kakao, men med grön glasyr... Bakad med mycket kärlek av världens finaste tjej!
Happy Valentine´s Day!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar