tisdag 5 februari 2013

"Ta det lugnt"

I natt, när febern igen ville nå nya höjder, när jag inte riktigt kunde svälja vatten så bra längre, när jag inte riktigt kunde andas, när det kändes som att rakbladen som verkar sitta i halsen även flyttades upp till öronen om jag inte satt upp (vilket jag gjorde mellan 2 och 5), och när jag inte kunde prata längre, då bestämde jag mig för att det var dags att ringa till Hälsocentralen på morgonen.

Jag fick en tid på förmiddagen, blev undersökt och testad. Ingen halsfluss, ingen lunginflammation, men en ganska hög sänka och en väldigt ful invändig hals. Jag blev erbjuden Bricanyl för att kunna vidga andningsvägarna, och hostmedicin mot den elaka hostan, men jag tackade vänligt men bestämt nej. De där medicinerna brukar kunna ge så läskiga biverkningar, så det känns onödigt att ta dem om man inte verkligen måste. Vi kunde i alla fall enas om Ipren, Alvedon, vatten och ånga. Det kändes lagom på något vis.

Doktorn beordrade även VILA och TA DET LUGNT som det bästa vapnet mot vad det nu är för skräp jag har dragit på mig. Han upprepade det väldigt många gånger, nästan som att han trodde att jag hade problem med att förstå språket (vilket inte skulle vara så konstigt eftersom jag bara kunde viska till svar). Eller så ville han försäkra sig om att han verkligen hade förankrat orden ordentligt, att jag skulle ta med mig dem därifrån och ta dem på allvar. Jag tror kanske att mina frågor om när jag kan börja jobba igen, avslöjade en sida som var korkad att visa hos Doktorn.

Fast jag gillar verkligen att vila och ta det lugnt! När det passar mig. Och det är väl kanske just det sistnämnda som är problemet just nu. Jag tycker kanske inte att det passar mig att VILA och TA DET LUGNT i boksluts- och årsredovisningstider. Jag är ju ekonom. Det sitter i ryggmärgen att inte riktigt ta till sig innebörden av de där orden under denna period.

Jag fick även en ny tid på fredag morgon, med förbehåll om att jag måste söka akut vård om något symptom blir försämrat, alternativt ringa Doktorn direkt om jag blir sämre under kontorstid.

Jösses?! Vad är det han är ute efter? Jag som trodde att jag bara hade väldigt, väldigt mycket ont i halsen. Vet han något som inte jag vet? Eller är han bara ytterst försiktig?

Nu hoppas jag dock att det har vänt. Eller är det bara inbillning? Jag kan helt klart andas i alla fall. Ganska bra. Och det måste ju vara ett bra tecken. Och febern har inte nått upp till 39 grader under hela dagen :)

Vila, ta det lugnt, och helst inte prata så mycket. Låter ju ganska härligt! Men det är det inte! Det är jättesvårt! Verkligen inte ett av mina specialområden. Inte när det inte är bokslutstid heller, faktiskt. Men det gör också jätteont om jag glömmer att göra som Doktorn sa, så snart har jag kanske lärt mig. Den hårda vägen.

      VILA TA DET LUGNT VILA TA DET LUGNT VILA TA DET LUGNT

Sådärja, snart har nog även innebörden av orden sjunkit in!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar