Tufft

Idag har jag tagit mig ut ur huset för första gången på nio dagar (bortsett från alla besök på hälsocentralen), tjohooo! Det kommer att bli bra det här! Inte för att jag egentligen har tvivlat på det, men ibland kan det kännas lite hopplöst och långdraget.

Torsdagsspökenas V-tecken verkar ha gjort resultat, för nu ser jag snart normal ut igen, även om soffhäng fortfarande är en stor del av mitt liv :)

Min lilla utflykt fick fungera som test för hur jag egentligen mår, för det är ganska svårt att avgöra det ordentligt när man är hemma och alternerar mellan sängen, soffan och skrivbordet. Jag kände mig ganska pigg i morse, och fick lite jobb undanstökat, så jag kände mig redo att gå ett steg längre och testa vad jag går för! Jag var dock inte lika kaxig när jag väl kommit utanför huset. Inte helt OK än alltså, men det kanske är därför jag har det där sjukintyget som ligger och tittar på mig på skrivbordet. För att det inte är tänkt att jag ska vara helt fit for fight än. Men snart. Snart är jag helt på banan igen!

För att tuffa till mig lite extra såg jag till att få med mig den där jackan hem som jag har spanat in ett tag. Det är väldigt lätt att shoppa när man är hemma, eftersom så många affärer finns i datorn nuförtiden. Klick, klick, klick, så är man klar! Jättepraktiskt!

Jag har också ringt en vän som hade klädparty (som jag inte kunde vara med på, eftersom jag var kasslig) i veckan och kraxat "du, den där gröna? Är den snygg? Tror du den skulle passa mig? Jaha, vad bra! Kan du beställa den åt mig? Och den där svarta koftan? Mm.. Jaha, kostade den 80 kronor mindre än vad jag trodde?! Vad bra, då har jag ju tjänat 80 kronor om jag tar den också, det blir bra! Vad ska du beställa till dig? Oj, så mycket? Men då tar jag den där mörkblå tröjan också." Shoppinglogiken har i alla fall inte blivit lidande, och det är ju skönt. Det vore tråkigt att bli helt personlighetsförändrad.