söndag 6 november 2011
Alla Helgons Dag
Den här tiden på året går många av mina tankar till dig pappa. I fredags skulle du ha fyllt 61. Jag tänkte först fira dig med att köpa en liten tårta, fast sen kände jag att det egentligen var en ganska dålig idé att fira någon som inte gillade sötsaker med tårta, så jag tänkte på dig när jag köpte pizza istället! Du ville ju gärna ha ett ägg knäckt över din pizza, men så långt har jag inte kommit i pizza-världen ännu... Jag tror kanske inte att jag kommer dit heller, den egenheten får du nog ha för dig själv :)
Igår var det Alla Helgons Dag, och om det är någon gång jag borde åka till graven så är det väl då? Men vet du? Du får nog förlåta mig, för jag tycker fortfarande att det känns helt surrealistiskt att jag skulle höra till de som åker och tänder ljus för sin saknade pappa den dagen. Det är ju gamla människor man tänker på då, men du var inte ett dugg gammal sista gången jag såg dig, du hade knappt ett endaste grått hårstrå! Idag ville Erik följa med och tända ett ljus på din grav, så vi gjorde det, och det kändes som att det kanske var lite på sin plats, med tanke på din födelsedag, och att det faktiskt är Fars Dag på söndag.
Om du har tid att kika ner på oss ibland och se hur vi har det, så gissar jag att jag och min storebror med familjer ligger ganska högt på din prioriteringslista. Jag vet inte om du kan läsa bloggen från himlen, eller om du ens har tid att läsa? (Fast det tror jag att du har, du har ju alltid gillat att läsa. Vissa böcker läste du till och med flera gånger, något jag fortfarande tycker är lite konstigt! Dina böcker stod i dubbla rader i bokhyllan för att de skulle få plats, de äldsta stod längst in för att du skulle glömma dem lite, och kunna ta fram de senare och läsa om dem :)) Om du missade inlägget jag skrev till dig för ett år sedan kan du klicka här.
Jag tycker att det är så sorgligt att du inte finns här hos oss, hos dina barn och barnbarn. Saknaden känns fortfarande oändlig. Det måste jag nog lära mig att leva med. Tills vi ses igen. För visst är det så? Att du och alla andra älskade och saknade finns där ute någonstans? Så måste det vara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fint skrivet söta Maria<3<3<3
SvaraRaderaTack Camilla!
SvaraRadera