Idag är den så äntligen här! Dagen då vi i en del människors ögon valt att prioritera bort en hel mängd med, i deras ögon, positiva saker, för att i
våra ögon vinna en annan, och troligtvis högre, livskvalité. I slutändan måste det väl ändå vara livskvalitén som räknas? Vad som är livskvalité för någon kanske inte är densamma för någon annan, och det är väl just därför som meningarna går isär om hur man ska leva livet, och hur man bör prioritera. Att få alla klossar i livstetris att hamna rätt innan rutan sprängs är en konst, och jag tror inte att det finns något facit för hur man lyckas. I vårt fall har vi fattat ett beslut som förhoppningsvis kommer att resultera att inte fullt så många konstiga klossar trillar ner... och att de som ändå kommer ner från rutans övre kant, inte gör det med samma hastighet som de gjort det senaste året. Det är en välkommen förändring!
Mina relativt långa och tidvis tätt återkommande gräsänkeperioder är snart till ända! Ett nytt anställningsavtal med en ny tjänst är påskrivet av mannen! Förträffligt nog kommer han att från den 1 januari att vara stationerad, inte bara i Sverige, utan dessutom i Gävle! Även detta jobb kommer säkert att innefatta en del resor, men inte på den nivå som det har varit den senaste tiden.
För mig har beslutet varit enkelt. Väldigt länge. För mannen har det nog inte varit lika självklart, och det kan jag förstå. Det är han som har varit tvungen att verkställa det vi till slut kom överens om var det rätta. Med barnens hjälp, tror jag att han egentligen inte fann valet särskilt svårt. Han blir tvungen att välja bort en del, men jag är övertygad om att han kommer att känna att han vinner mer än han förlorar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar