måndag 14 november 2011

Ny träningsform?


I kväll tog jag en powerwalk under den här vackra himlen.

Jag vill ta tillfället i akt och passa på att be om ursäkt till killen i grå joggingbrallor som gick om mig i ett, för mig, pressat läge med viktbanden... Jag tog i från tårna för att orka refrängen ut, och flås-sjöng "your love is ultra magnetic and it´s taking over, THIS IS HARD COOORE, AND I AM INDESTRUCTIIIIBLE!". Jag misstänker att det inte lät lika fint som när Robyn sjunger, utan snarare som när någon sjunger norsk karaoke, powerwalkande, med viktband, och det var ju precis vad det var! Killen vände sig om och stirrade förvånat på mig, men jag var inte i skick att förklara vad jag pysslade med, jag tänkte att det måste väl synas att jag tränar med mina viktband samtidigt som jag går? Av hans blick att döma vet jag inte riktigt om det var så...

Person nummer två som jag måste be om ursäkt är den stackars tjejen som körde om mig med sin cykel. Även hon vände sig om och stirrade konstigt på mig, precis när jag kommit på en ny, jättebra övning! Jag gick med armarna rakt framåtsträckta i nittio graders vinkel (tänk Frankenstein, eller som när sagofigurer går i sömnen), hur jobbigt som helst (testa gärna själv med viktband!), samtidigt som jag skrålade "TALA TILL MIG!" tilllsammans med September som sjöng "Kärlekens Tunga" lurarna.

Jag kanske måste överväga att hitta en ny träningsform... men vilken?

4 kommentarer:

  1. Calle! Vet du vad mamma sa? Så här: "Det är underbart att se när ens barn följer sin mammas fotspår!! Fortsätt så!!"

    Är det verkligen så illa?

    SvaraRadera
  2. Din mor har aldrig "powerwalkat", tro mig. L

    SvaraRadera
  3. Jag tror dig Lotta! Jag misstänker att mamma syftade på pinsamhets-graden i mitt beteende :)

    SvaraRadera