Grabbarna samlar pluspoäng

Igår morse vaknade jag av frukostslammer i köket. Det hör inte direkt till vanligheterna, mina första medvetna registreringar på det nya dygnet brukar mer handla om att någon pillar på mina ögonfransar, leker med mitt hår eller ger mig en välplacerad spark i njurtrakten (jag vill förtydliga att det inte är mannen som brukar behandla mig på dessa sätt). Hur som helst, frukostslammer alltså! Fantastiskt! Ännu bättre blev det när jag satte mig vid dukat bort och insåg att han dessutom förstått att det var läge att duka fram peanut butter och jelly, mina senaste cravings!

Samtidigt som jag tog min sista klunk te, reste sig mannen upp och började greja vid köksbänken. Han hade fått för sig att börja baka rabarberpaj till vaniljvispen han hade köpt dagen innan! Jag protesterade inte särskilt mycket, ställde in peanut butter i kylen (självklart hade mejeriteknologen redan hunnit ställa in mjölk, yoghurt och smör), och lade mig i sängen och spelade lite Wordfeud för att inte vara i vägen vid pajbaket.

När jag väl pallrade mig upp ur sängen igen, var allt redan undanröjt i köket, gräsklipparen igång utomhus, och mellanbarnet hade börjat kasta ut innehållet i sin garderob på golvet. Det är en procedur han ställer till med ungefär en gång per år. Det går till så att han verkligen tömmer garderoben på ALLT. Han går sedan systematiskt igenom plagg för plagg och lägger i olika högar; en hög som ska läggas på en låda, en hög till lillebror, och resten viks enligt konstens alla regler och läggs tillbaka enligt ett visst system i garderoben. Detta är ju en fantastiskt bra rutin, men vad har han fått detta ordningssinne ifrån, och är det verkligen normalt för en 7-åring?!

En mycket ordningsam 7-årings verk.

Minstingen glänste med att helt plötsligt, som från ingenstans, få för sig att han blivit stor och därmed även börjat gå på toaletten. Han verkar dessutom vara fast besluten att hoppa över både potta och barn-ring, han är ju som sagt stor nu. (Fast inte tillräckligt stor för att inte ha napp. För om nappen kommer på tal är han "en lite kille, inte stor"... )

Efter alla dessa pluspoäng som grabbarna i familjen började samla igår, funderar jag på om de har en plan...? Är det något de vill? Eller inte vill? Eller har jag bara så´n tur att jag bor under samma tak som tre välkammade gossar? Det kan vara så.

Medan grabbarna jobbade på med sitt tog vi tjejer i familjen det ganska lugnt. Dottern spenderade mest tid på studsmattan...

Man måste inte nödvändigtvis hoppa på studsmattan. Man kan även använda den som ett uterum på behörigt avstånd från småbröder.

...medan jag hasade runt mellan en solstol, sängen och soffan, med en kroppstemperatur som var en grad högre än godkänt. Fast det känns bättre idag, så jag har hopp om morgondagen!