Jag är så arg idag! Så gräsligt, fruktansvärt arg! Varför då? Varför inte? Jag började hitta anledningar redan när jag vaknade kl 4 i morse! Bara att vakna klockan 4 och inte kunna somna om borde kunna göra den bästa heligt förbannad! Jag har vaknat vid 4-snåret ända sedan jag började med allergimedicindunderdoserna, oftast vaknar jag på grund av att jag svettas floder (det positiva med att svettas så mycket är att man känner sig ganska deffad när man vaknar, men tyvärr överväger nog de negativa aspekterna...), samt att jag mår allmänt konstigt i kroppen, vilket gör att det är nästintill omöjligt att somna om.
I morse kände jag dock att jag var mer uppretad än vanligt, jag börjar liksom ledsna på det här trista, halvtaskiga tillståndet. Jag började jaga upp mig över att jag inte börjat med Thailandspackningen, inte ens i huvudet... Jag har haft annat att tänka på, men så i morse klockan 4 började jag fundera på var alla saker finns, om minstingen verkligen har några skor han kan ha, vad man egentligen måste ha med sig, vad vi har för solskyddsfaktor hemma, tvättmedel eller inte tvättmedel, att jag måste ha mer allergimedicin utskriven mm mm mm mm. Klockan 6 vaknade minstingen, lika bra att börja gå upp och tvätta en maskin tänkte jag, jag hade ju ändå varit vaken ett par tmmar. Jag nämnde för mannen att jag tänkte hoppa in i duschen, och fick då till svar "du får 10 minuter", ett svar som jag i mitt lätt aggressiva tillstånd gick igång på direkt!
Vaddå 10 minuter?? Tror du att det här är någon välgörenhetsinrättning där alla andra ska rätta sig efter ditt schema? Jag bor också här!! Släng i en maskin, ge barnet välling, eller upp å raka dig eller nåt, men tala inte om för mig hur många minuter jag får på mig innan duschen ska vara ledig!! (Vi har dessutom två duschar... och nej, 10 minuter var inte orimligt på ngt sätt, det är väl bara det att jag inte vill att någon annan ska ge mig order om hur länge jag får duscha.) Ja, på det humöret var jag alltså, och så började min dag... och jag kan påstå att den fortsatte i samma stil :/
Riktigt bad hair day också, måste göra något nytt! Så jag tog fram trattfönen och skum, hej 90-tal! Förjäkligt, men inte tid att göra något åt. Ansiktet ser också hemskt ut just nu, fullt med små utslag och prickar i alla möjliga former :( Mamma SSKs diagnos är att det nog är en hudreaktion på allergin/medicinering/dåligt allmäntillstånd... Jag ser ut som en pizza som ska försöka maskeras varenda morgon, det tar en himla tid, framför allt för mig som inte rikigt är någon hejare på det här med foundation, consealer och puder, när jag var klar idag såg jag mest ut som en clown... en clown med 90-talsfrisyr... en trött, kortison- och antihistaminpåverkad clown med 90-talsfrisyr som ska försöka verkställa som revisor, mamma och fru... Nåja, en gör så gott en kan...
Sedan i med tokläskig havregrynsgröt, det är verkligen inte gott, hur mycket jag än försöker! Jag har dock lärt mig att skotta in gröten ganska snabbt, jag måste, jag blir så himla arg redan kl 9 annars! Minstingen vägrade att sätta på sig sina nya höstskor, han gillar dem verkligen inte, skorna fick packas ner i väskan och barnet fick bäras under armen... en riktig pappa-lämning idag med andra ord! På vägen till jobbet hann jag ondgöra mig över alla bilister som inte har lärt sig hur man kör rondellkörning, samt de som kör 30 på 50-väg, så jäkla irriterande!! Hur svårt kan det vara?!
På jobbet blev det inte alls bra :( Jag hade tagit på mig att vara med på en föreläsning ikväll, men sade ifrån förra veckan eftersom jag märkte att jag inte skulle fixa det särskilt bra i min medicindimma. En stand in var fixad, trodde jag, men det visade sig att det inte riktigt var så, så nu fick stackars L köra hela 3-timmarsracet själv! Usch, vilken dålig människa jag kände mig som! På lunchen hade jag planerat att lämna in mina lågklackade stövlar för omklackning, men när jag kom till klackbaren var det väntetid till slutet av november!! Slutet av november??! För att få nya stift på klackarna? Helt galet! Aldrig i livet, tänkte jag, och tog med mig stövlarna och gick! Jag vet inte riktigt om det ger mig nya klackar tidigare... känns nästan lite irrationellt så här i efterhand.
Jag ringde till HC för att få nytt recept på kortison. Jag fick ringa tre gånger innan de, två timmar efter utsatt tid, faktiskt hörde av sig! Sedan får jag gissa om doktorn kommer att skriva ut recept eller inte. Jag måste alltså gå till apoteket om några dagar och testa om det finns ett recept till mig, vilket underbart tydligt system!
Så himla arg också över att jag inte har hunnit blogga ordentligt på länge! Bloggandet är lite som en form av terapi, så jag saknar det verkligen när jag inte får till det. Den senaste tiden har dock varken huvudet eller fingrarna varit med mig riktigt... men jag hoppas på bättring nu när medicinerna ska trappas ner!
Förutom ansiktet och håret är även mina händer helt sabbade, så fort det blir kallt får jag små, små sår på händerna och fingrarna... Jag har haft så sedan jag var liten, och ja, jag sover med bomullsvantar ibland. Jag blir ändå lika förvånad och arg varje år det är dags igen! Ett riktigt måndagsexemplar är vad jag är!...som ser ut som en clown med 90-tals...ja you´ve go the picture I guess?
Hämtning av alla fyra (3 egna och en kompis) barn flöt på hyfsat bra, alltid något. Sedan arg igen, över att Gefleortens röda mjölkförpackningar är så otroligt dåliga just nu, de går för sjutton inte ens att öppna utan att de går sönder!! Arg på mannen för att han aldrig lyckas handla blöjor på kupong, och att han dessutom köper "fel" sorts blöjor till vår runda gosse... istället för att köpa de som passar lite bättre till en rundare rumpa, envisas han med att köpa de smalare, i en för stor storlek, utan kupong, varför??
Mannen tycker så synd om sig själv idag, för han har ont under foten (men inte tillräckligt ont för att inte spela innebandy eftersom han ätit tillräcklig mycket mat och druckit tillräckligt mycket vin i Italien för att få en härlig, extra trivselvikt) OCH har en blåsa på tungan!
Mannen uttalade sig om att jag verkade lite arg idag, och undrade varför, jag svarade att jag har väl PMS eller nåt, då svarade han "jamen kan man ha det i en hel vecka?" då blev jag så arg att jag kastade den blöta disktrasan i ansiktet på honom, sedan åkte jag till ICA och köpte Gefleortens gröna mjölkförpackningar och rätt sorts blöjor, mot kupong!
Hmm...kanske en låt på det här..förslag: "livet 'e en fest..." ;-)
SvaraRaderaKRAM till dig!
Tack Anna! Det värmer! Idag känns det bättre :)
SvaraRaderaHahahahahahaha! Alltid lika underbart att läsa din blogg, livet känns liksom lite enklare när man får läsa om andras bekymmer! Kram på dig!
SvaraRaderaBra att mitt liv kan roa, underhålla och kanske till och med göra att andras liv känns helt OK ;)
SvaraRaderaDet är inte dugg synd om mig egentligen, jag är en lyckligt lottad tjej (även om jag inte var med i Postkodlotteriet och vann...), men ibland känns allt fel i alla fall. Jag tror alla har sådana dagar ibland... eller hur?