...ekorrhjulet! Med dagis- och skollämningar, matsäck, jobb, föräldramöten, trötta barn och föräldrar, men tänk att jag faktiskt har längtat hit! Konstigt det där, att man kan längta efter vardagen, men jag tycker verkligen inte att det är skoj att vara hemma på heltid. Mycket på grund av att ingen annan är hemma, barnen blir uttråkade och man ledsnar ganska fort på alla hushållssysslor som måste göras, och av någon anledning känns det som att de blir betydligt fler när man är hemma hela tiden.
Minstingen snavade på skogsutflykten med dagis idag, det är tufft att lära sig gå i gummistövlar
Stunden är alltså kommen! Men OJ så trött jag är av den nedrans förkylningen som inte verkar vilja ge upp, jag törs knappt räkna efter hur länge den har hållit sitt grepp kring mig... Den måste ge upp NU, för det är så trist att ha en droppande näsa och ingen ork! I och för sig spännande att förkylningen byter karaktär lite då och då, allt från ont i halsen och feber till rinnsnuva och svidande ögon. Det är dock inte den typen av spänning jag söker i mitt liv just nu... Helst vill jag inte ha någon spänning som beror på sjukdomar över huvud taget!
Idag har jag varit och ätit lunch med min gamla bästis Frida. Vi hängde nästan ihop som siamesiska tvillingar, från det att vi var sju år tills vi var femton, då började andra intressen också spela in. Vi hängde även ihop sommaren jag fyllde 19, en bra sommar som spenderades i sjukhusköket, på Kos och hos tatueraren! Tänk vad väl man känner varandra när man vuxit upp ihop, även om man inte har umgåtts på hur många år som helst. Det känns liksom tryggt på något vis, för det känns som att vi båda vet att vi känner varandra väldigt väl. När man inte har umgåtts på väldigt många år har man dessutom en hel del att avhandla, så jag tror att vi får fortsätta vår cathing up någon annan gång, kanske en lördag? Kanske med ett (eller två) glas vin? (Till mig, Frida gillar inte vin.)
Nu ska jag försöka mig på en powernap så att jag inte klipper lillasysters hår snett!
Det sk livspusslet:
SvaraRaderahttp://grogga.blogspot.com/2010/02/livspusslet.html
Anonym: jag har lite svårt att förstå kommentaren.. jag har varken nämnt livspusslet eller egentligen gnällt över ekorrhjulet. Bara konstaterat att det är himla trist med en förkylning som inte ger med sig, och det hade jag tyckt även om jag varit hemma på heltid.
SvaraRaderaInte jag heller.. Du skriver ju t o m att du längtat efter ditt ekorrhjul! =)
SvaraRadera